Idag var det en relativt trevlig avslutning på veckan. David försover sig en halvtimme och spiller dessutom ut en hel spann vatten på vardagsrumsgolvet hos dagens andra kund. Tråkigt för David... verkligen, jag vet själv hur det är med sådana dagar. Han hade i alla fall tur med vädret som ända från dagens början var tipp topp! Trist bara att det köriga schemat för dagen resulterade i utebliven frukost. Behöver jag ens påpeka att man var löjligt hungrig till lunch sen eller? Efter det gick det i lugnare takt och jag han till och med att springa inom systemet...

Jag har funderat lite på Davids dåliga dag, för jag vet att när det blir en "sådan" dag så borde man egentligen stanna hemma i sängen. Fast egentligen så kanske det är tvärt om? Det kan ju vara så att det alltid är en "sådan" där den enda skillnaden är att man stör sig olika mycket på dagens bekymmer och tillkortakommanden? Som till exempel när jag idag ställdes inför det faktum att min granne som är ett år yngre än mig blev hämtad av en snygg tjej. Utan ett ända ansiktsuttryck eller någon som helst känsla så tänker jag bara: skit... Jag menar, det hade ju varit trevligt att hamna i den situationen någon gång innan man blir 40 och ogift. Vad har min granne som inte jag har? eller vad har jag som inte min granne har? Det måste vara skägget? nedrans, mamma kanske hade rätt? Hon påpekar jämt mitt skägg och stöter till med något i stil med "ja du lär ju inte få någon tjej så länge du ser ut sådär iaf"... Än en gång, inget ont om min mamma, men ibland är hon ute på lite väl djupt vatten och då tycker jag bara synd om henne. Låt mig se ut som ett monster om jag vill det, man kan ju inte bara ge upp racet? För om både king kong och min granne kan lägga vantarna på en ung och trevlig donna så borde väl det inte vara helt kört för min del? Eller blir jag bortgift (ellerhur vicki?)...

But hey! Vad är det för fel att sitta ensam i sitt mörka rum och dricka starka drycker med hög alkoholhalt samtidigt som man njuter av någon grym skiva?

Det finns ytterligare en sak som jag har funderat lite på under dagen. En nära vän sa till mig "Man kan inte tycka illa om någon man inte känner eller bara har träffat en gång". Men det är ett mycket felaktigt påstående för man kan hata Hitler, Mr. Hussein, Darin, EMD eller till o med Pet Shop Boys utan att ha träffat eller lärt känna någon utav dom. Även om mitt (näst intill) hat objekt inte är i samma liga som tidigare nämna tungviktare så borde det väl ändå räknas? Jag har träffat denne person en helg och jag kan klart och ärligt påstå att jag verkligen inte kommer överens eller gillar den personen så pass mycket att jag ens skulle inleda en dialog med honom/henne. Realistisk och ärlig som jag är så tror jag faktiskt jag skulle undvika denna personen till den grad att allt skulle se ut som någon dålig kurragömma lek, enbart för att slippa störa sig på allt denna idiot gör... Det räcker att träffa någon i 10 minuter för att kunna färdigställa en kalkyl på om denna människan är en bra person eller om den bara är dum i huvudet... så är det bara...

Nuff Said...

/Rob

Jag vill skriva något men vet inte vad... Jag ska försöka hinna skriva någon inom de närmaste dagarna...

/ Rob

Some announcements to make... För det första så har ni slagit det tidigare besöksrekordet på 17 besökare under 3 dagar och härmed höjt ribban till 24 besökare på 3 dagar. Jag är djupt rörd och hoppas att kan fortsätta att underhålla samtliga av er "investigators"...

För det andra. Alice In Chains nya album är planerad att släppas i mitten utav september. Detta blir det första skivsläppet från AIC sedan 1996 års Unplugged som kom att bli AIC både sista spelning och sista skiva med deras tidigare frontman Layne Staley som den 5 April 2002 dog av en överdos (olustigt sammanträffande är just att Kurt Cobain dog samma dag fast 8 år tidigare, - 5 April 1994). Sedan en mindre turné 2006 har William DuVall fått ta platsen som Alice In Chains nya frontman... Tur det snart är September haha

För det tredje. Imorgon är mitt 8 månader långa lov slut. Robin Hansen ska jobba...

/ Rob
rOBSCENE Is The Place To Be...

Ni vet hur det är, man surfar runt på nätet. Det går en timme, det går två timmar, det går tre timmar och du kollar på allt och inget, men vad är det här? Ett personlighetstest?! Direkt tänker du: "Woow! det är ju perfekt för mitt svaga självkännande intellekt, genom att besvara 40 frågor så får jag svar på hur just JAG är som person! Det är ju precis vad mitt retarderade tomma skal till psyke behöver! Äntligen kan jag få svar på den ständiga frågan som har plågat mitt sinne hela mitt liv!" Eller kanske du tänker: "Nämen, ett personlighetstest? Jag vet ju vad jag är för människa så jag kan ju göra det för skoj skull, Det blir en kul grej som egentligen inte spelar någon roll". Men när du får svaret att du är en "Omtänksam, blyg men social person som tycker om att... blah blah" så sitter du där med ett idiotiskt flin på läpparna och göttar dig. För detta är ju precis vad du vill höra! Du förnekar dig själv redan innan du har påbörjat testet. För du vill höra vilken bra person du är och vilka goda egenskaper du har. Det är den mekaniska och artificiella beröm som du enda sedan du såg texten "personlighetstest" ville ha... (Sistnämnda monolog är förhoppningsvis den realistiska. Och för att få lite struktur på inläggets ämne så tog jag bort alternativet som gjorde det möjligt att strunta i att genomföra personlighetstestet. Annars hade detta inte blivit mycket till artikel. Jag bestämmer, punkt slut)

Det roliga men smått oroväckande i situationen är ju att du kan lura dig själv så pass lätt. För vi alla är ju införstådda med att man gör ett personlighetstest bara för att det är en kul grej, ellerhur? (haha, lättlurade idioter). MEN! Tänk nu istället om du skulle få sanningen utvärderad? Den absoluta sanningen, svart på vitt, hur skulle du reagera då? Tänk om det skulle stå följande efter du gått igenom testet: "Hobby Narcissistisk och självgod gymnasiefjolla som inte har hittat rätt i livet. Gravt lättlurad, lönnfet smygsadist som söker uppmärksamhet och även en partner. Du är väldigt ytlig och ger dina närmaste vänner en kvalmig smak i munnen. Du lägger alltid ribban för högt när du ska ragga på någon och kommer troligtvis förbli ogift, inte pga att du siktar fel utan för att du är allmänt motbjudande. PS: du har väldigt håriga fötter"... Troligtvis skulle du bli nojig och nervöst utvärdera dig själv. Och det är här min fråga kommer in i bilden! Varför tar du åt dig? för ett par minuter sedan var det ju bara på skoj?... tänk efter...

Jag minns även för ett tag sedan när det var populärt att ta reda på hur mycket EMO eller hur mycket METAL man var. heh? Varför? Jag behöver inget test för att svara på den frågan. Hade du frågat mig hur mycket EMO jag är skulle jag smälla till dig så hårt att det hade ringt i öronen på dig. Hade du frågat mig hur mycket metal jag är så hade jag svarat kort men diplomatiskt: "tillräckligt". Även (OBS! reservation för självgodhet) om jag med god marginal skulle veta att jag är en av de få du kommer träffa under din livstid som befinner sig i kategorin "Real F-ing Metal"... Men ni förstår väl poängen? Bara någon som är EMO skulle göra ett EMO-test, så enkelt är det. Vissa kommer förneka det och andra kommer försöka skämta bort det, dock till döva öron.

Personlighetstest är till för dig som är osäker på dig själv eller för dig som är allmänt misslyckad. (fast vi kan ju kalla det "en kul grej"). Vi med insikt i livet bojkottar sådana här evenemang eftersom vi vet sanningen.

/ Rob

Idag utökades skivsamlingen ytterligare av:
Kiss - Ikons
Fingerspitzengefühl - Happy Doomsday
Trivium - Shogun

Nästa vecka kommer ett större lass (förhoppningsvis)

Stay in tune!
/ Rob

Kvällens ämne är något som vi alla kommer i kontakt med dagligen, alltså vänskap. Du har förhoppningsvis en eller flera vänner som står dig nära och som du gillar umgås med. Man tycker sig ha en relation som är starkare än vilken legering som helst. Man skrattar och har roligt tillsammans, man delar sin ungdom, frihet och glädje med dom. Men så kanske man gör ett misstag, kanske något som i stor utsträckning är obetydligt, men det ligger kvar och blir på något sätt svårt att glömma. På något sätt brukar det alltid bli värst när det är känslor inblandade (Tjej + Kille och inget annat). För om något sådant råkar läcka ut i en vänskapsrelation så blir det rent ut sagt en tvärnit. Det har hänt mig ett antal gånger och varje gång får man höra "nej det är lugnt, detta förändrar inget, det är okej". Som de flesta vet så är det bara ren och skär bullshit som kommer rykande varm direkt från tarmen. För det blir aldrig som förr utan man blir utfryst totalt och vänskapen man hade är som bortblåst. Så där står man, ensam och blir näst intill nonchalerad bara för att man råkar tycka om någon lite mer än som en vän. Varför ska man behöva få skit för det? Det är ju knappast något man kan hjälpa, samtidigt som det egentligen inte behöver spela någon roll. Konstig nog skrämmer det skiten ur många människor. Är det för mycket begärt att få höra sanningen i en sådan situation? Istället för en dåligt utarbetad lögn? Det är aldrig den som förlåter som behöver bära det tunga lasset, aldrig någonsin.

Om du inte kan förlåta din vän för misstaget han/hon har begått eller kanske rent utav säger en sak men gör en annan för att du är rädd för att tala sanning så bör du fundera på vem som är den dåliga människan? Om du frågar mig så kan jag säga dig direkt att det är du som borde skämmas! Tänk efter noga nu. Har du någonsin begått ett misstag? Jag kan inte förstå hur man kan vara så trångsynt att man undviker sin vän bara för att det har blivit missförstånd eller liknande? SÅNT ÄR LIVET! lätta lite på tyglarna istället för att strypa syretillförseln helt!

För att samtliga läsare ska förstå hur seriös jag är med det här inlägget så vill jag att ni ska föreställa er följande: Tänk dig att personen som en gång var din nära vän men som du nu undviker av ett eller annat skäl skulle dö. Hur skulle du känna då? Du skulle förmodligen tänka på det sista du sa till denna personen och ångra allt dumt du hade gjort. Förmodligen så skulle du vara värd all den ångest som i den stunden regnar över dig. Men då är det redan för sent, du kan inte be denna vän om förlåtelse längre. Så sluta upp att vara så insnöad på ditt eget trångsynta skitsnack och ta vara på dina vänner. Annars är du inte värd dom.

Tillägnad er som behöver det...

/ Rob

Idag kom dommen för de åtalade i Piratebay-rättegången. Ska jag vara ärlig så är det hela rätt deprimerande om inte än mer upprörande. Inte nog med att regeringen röstade igenom IPRED lagen som trädde i kraft för drygt två och en halv vecka sedan, bara det borde ju vara ett varningstecken? Nu har du alltså inget privatliv alls, överhuvudtaget! Grädden på moset blir ju att det nu haffar de fyra killarna som är ansvariga för Piratebay och ger dom 1 års fängelse och ett skadestånd på dryga 30 miljoner svenska kronor!

Ska man se det ifrån musik och film industrins sida kan jag tänka mig att alla tjocka bolagschefer sitter och river sig på pungen och röker sin cigarr, samt gottar sig i överflödig lycka som i grund och botten endast är girighet. För dom är detta en fantastisk dag. Jag kan på solida grunder garantera att musik och filmindustrins påståenden om att deras bransch med tiden skulle dö ut pga fildelning bara är totalt skitsnack. Under 2008 gick filmindustrin med 9,9 MILJARDER i vinst och även skivaffärerna säljer mer CD-skivor än vad dom har gjort på jag vet inte hur länge! Vad kan vi dra för slutsats av detta? Jo, att fildelning inte påverkar Branschen så mycket som alla tror. Givetvis kommer man ju inte ifrån att det alltid finns folk som bara tankar ner en massa skit utan att ens ha en tanke på att vare sig köpa filmen, CDn, eller gå på bio. För min del så har fildelning fått mig att upptäcka så mycket ny musik. Musik som jag kanske aldrig skulle lagt märke till om det nu inte fanns en möjlighet att ladda ner den.

Bara för att jag kan tanka hem musik gratis (dock illegalt) så betyder väl inte det att jag automatiskt skiter i banden som gör musiken? Om jag tankar hem en skiva och upptäcker att, shit denna var ju verkligen svinbra! Då finner det väl sig relativt naturligt att jag köper den inom en inte allt för avlägsen framtid? Både CD-skivor, LPs' och Merchendise hjälper dina favoritband att bli motiverade att fortsätta med just det dom gör och även tjäna pengarna som dom så väl förtjänar, för tro det eller ej, men det är inte så lätt som alla tror att vara musiker.

Tidigare idag kollade jag hur mycket pengar jag har lagt på skivor det senaste året. Även om jag bara räknade det jag har beställt från Ginza och CDON så hamnade det på runt 3000:- och då är inte ens mina köp jag har gjort direkt från skivaffärerna eller tradera inräknade. Så den som påstår att jag är en tjuv för att jag laddar hem en massa musik kan börja begrunda sig själv lite närmare. Att lägga ner tid på att sätta dit fildelare istället för att sätta dit de riktiga bovarna är bara så ruttet och motbjudande att man mår illa av bara tanken. Nu får en pedofil som har förgripit sig på små barn får lindrigare straff än en fildelare? Det är helt otroligt. Är det verkligen rimligt att någon som har gett musik och filmindustrin en rejäl skjuts ska få 1 års fängelse och 31 mille i skadestånd? Om vi vänder på det hela och granskar det lite så förstår vi snart att det är bättre att vara mördare än att vara fildelare. För när du väl åker dit så får du lindrigare straff...

Slutsats: Världen är vänd upp-och-ned. Vi är alla olagliga på vårt egna lilla sätt men i olika utsträckning. Idag har vi verkligen fått bevis på att regeringen och nissarna som sitter och snickrar ihop lagar har riktat förstoringsglaset på fel problem. Lägg ner åtalet, FRIA PIRATEBAY!

/ Rob The Good Pirate Citizen

PS: Om du funderar på att bli mördare eller liknande så är det rätt tid att bli det nu! Är du osäker? Då borde du få veta att det finns bra utbildningsmöjligheter och väldigt fin mat i fängelset! Slå två flugor i en smäll, bli av med någon du ogillar och få chansen att bli jurist! Du är bara några knivhugg iväg...

Vi är slavar i en utseendefixerad värld. Du ska vara smal, snygg, ha stora bröst och vara allmänt felfri. Visst är det bra om man kan stämma in på en sådan profil. Men jag är säker på att det inte bara är jag som tycker allt har gått till överdrift? För när grabbarna väl har stora bröst så får dom skit för det?! Haha, nej skämt åsido... Detta tåget är på väg att spåra ur. När man är rädd för att visa sig för folk utan att sminka sig (gäller främst tjejer) eller får ångest för att man är rädd att man inte kommer passar in, då är det något fel. Media och TV skapar ramarna för vad som ska vara den perfekta kroppen och personligheten. Det blir en förvriden bild att ha som mall. Inte för att dra alla över samma kant men jag tror att det endast är vi som våga ifrågasätta denna hjärntvättsmaskin som har kraften att gå emot strömmen. Vi kan skapa oss det vi själva vill ha och inspirera andra att våga vara sig själva! Nu påstår jag inte på något vis att man ska vara en lönn-fet, igenväxt grek-hippie som kommer dö i 30 års ålder utan allt har en gräns för vad som är för mycket. Man ska må bra med sig själv och livet ska inte vara en börda. Det ska finnas balans!

Ta kläder och mode till exempel? Varför ska något tala om för dig vad du kan ha på dig? Finns det någon som bestämmer vad som är normal klädsel eller inte? Jag menar, varför ska man kämpa för att vara någon annan än sig själv?... Min mamma har sagt till mig vid flertalet tillfällen: "Robin, ska du se ut så!?" Jag vet att jag inte har någon vidare stil eller smak. Men vad är det för fel på att blanda lite hej vilt om man nu trivs med det? (notera då att jag inte såg fullständigt borttappad ut i min utstyrsel). Inget illa om min mamma nu, hon är den bästa mamman, men ibland undrar man ju hur hon tänker. Undra vad hon skulle säga om jag skulle följa sommarens mode? Jag noterade det idag när jag var i Kristianstad. I sommar ska man tydligen se ut som en tennisspelande bög om man ska vara moderiktig... haha, jag kan inte göra annat än att skratta åt det. Jag skulle nog hellre gå naken utan att ens överväga att ta på mig skiten. Om folk nu ser mig som en lodis eller en hippie så är jag stolt över att vara det. Och om du tror att jag saknar fördomar så har du fel! För det har jag många, men jag håller dom för mig själv!

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med det här. Jag är bara irriterad över hur alla vädrar sitt hat och frammanar press hos de svaga ibland oss. Det är värt att lyftas fram i alla fall.

/ Rob - Still Going The Wrong Way, And It Feels Good!

Idag var jag och finnen och brände tid i Kristianstad. Utan att man vet ordet utav det så har man bränt 600 spänn! Men jag gjorde i alla fall ett dunder klipp i form utav ett CD-köp. Jag fick tag på In Flames - Jester Race / Black Ash "Reloaded" för ynka 109:.-, inplastad och ny. Inte nog med det! Jag hittade även Pilgrimz - Boar Riders! även den såldes för en överkomlig peng, så lite som 95:-... Fantastiskt! Resten utav pengarna brändes på en HDMI-sladd och en DVD-väska till att förvara den växande illegala filmsamlingen...

/ Rob

Idag fick trädet sin 20e årsring och jag tror nog att de flesta klipska personer kan räkna ut att det innebär lagligt inköp av alkohol på system Bolaget. "Varför vänta?" tänkte jag och begav mig till det tidigare förbjudna landet som flyter av vin och whiskey. Mitt mål för dagen var en Ardbeg 10, men dessvärre var denna slut så det fick bli en Ileach (som jag aldrig provat tidigare). Det stog att den skulle vara mycket rökig så ikväll blir det upp till bevis.

Förhoppningsvis är den värd varenda krona!

/ Happy Robber

Efter bytet av bandmedlemmar så har Wolfmother äntligen släppt sin första singel från den kommande skivan. Låten Back Round finns att ladda hem gratis på bandets hemsida. Check it out

Stay Metal!
/ Rob