Metaltown 08 var helt klart startskottet för min DT era då deras framförande på bananpiren ruskade om mig emotionellt. Mikael Stanne var verkligen överlycklig att få spela på hemmaplan och det smittade även av sig på publiken. Idag, nästan två år senare har jag stiftat en nära bekantskap med deras (än så länge) färskaste studioalbum - Fiction. Bilden jag har skapat med hjälp utav intrycken som albumet har gett mig under de här två åren skulle jag beskriva som följande: Fiction är för mig en laglös postapokalyptisk öken av sot, där flingor av aska aldrig slutar att falla och de fjärran ropen på hjälp aldrig riktigt tystnar. För att citera orden i låten "Terminus" så skulle detta landskap beskrivas som "Where Death Is Most Alive" och kanske skvallrar den oerhört välskrivna texten i "Inside The Particle Storm" om varför vi lyssnare (som jag) ger skivan denna sinnesbild? Fiction känns gedigen och man behöver inte vara medlem i Giga Society för att begripa att detta är ett album som håller en ovanligt hög klass. Om du påstår dig vara ett metalhead och ett fan av svenska Death Metal så borde inget hindra dig från att köpa den omedelbart, dessutom borde alla andra alternativ ses som en synd...

24 Feb släpps DT - We Are The Void, missa inte det!

/Rob