Idag fick jag besked från a-kassan att jag inte skulle få ens i närheten av så mycket ersättning som jag hade trott. Genast började jag måla upp bilder i mitt huvud hur följderna till detta skulle se ut. Det såg ut något i stil med detta:

Efter några månader skulle det vara ett faktum att jag gått i total konkurs och på grund av det vara tvungen att flytta ut på gatan. Jag skulle bli tvungen att ha samma kläder på mig alltid och leta mat i soptunnor och komposter. Sakta men säkert skulle hatet mot a-kassan växa sig större och större till den dagen jag till slut skulle bli tvungen att göra slut på dem. Det hade gått till som så att jag hade fått skippa mötet på en torsdagskväll för att gå ut på the streets och handla vapen på avbetalning (23kr/mån - 996mån). Efter lite snack med mina Weapon Daugs' hade jag fått ta en buss till Arjeplog med 17 byten för att komma så billigt undan som möjligt. Väl i Arjeplog skulle jag leta upp a-kassans kontor, sätta mig i en snödriva med mitt vapen i handen och vänta på den annalkande gryningen att uppenbara sig. Med gryningen kommer de anställda och när fru betalningsansvarig anländer till personal parkeringen hoppar jag fram och eftersom jag inte hade pengar till ammunition så slår jag henne med full kraft i huvudet med mitt vapen. Effektivt och billigt.

Efter att ha slagit fru betalningsansvarig i huvudet så blir jag tvungen att släpa henne i 7km till närmaste busshållplats och invänta en buss som är en timme försenad pga snö. Jag går ombord på bussen och drar in fru betalningsansvarig och lägger henne på golvet medan jag betalar biljetten; Arjeplog - Karlshamn med 17 byten. Herr busschaufför harklar sig och pekar på fru betalningsansvarig som ligger avdomnad på golvet. Typiskt! Jag får köpa ännu en biljett; Arjeplog - Karlshamn med 17 byten för att undvika misstänksamhet.

Väl hemma i Karlshamn efter fyra dagars bussfärd och ett ständigt släpande på fru betalningsansvarig så unnar jag mig en varmkorv på City Gross för att återfå energin som gått förlorad under den långa resan. Därefter drar jag med min fru betalningsansvarig hem till mitt nya hem på gatan och inväntar ett uppvaknande från den otroligt hårda smällen i hennes huvud med min kalashnikov. Två dagar senare vaknar min gisslan och jag uppmärksammar henne på att hon har sovit i 6 dagar. när hon förskräckt reser sig upp och sliter sig loss från repet jag har bundit henne med går det upp för mig att man inte ska binda gisslan med 5 meter rep som är köpt på Lidl för 19kr.

Där sitter jag tillslut i mitt nya hem på gatan med en kalashnikov utan skott som jag inte kommer att kunna betala av pga av de på tok för dyra resekostnader jag har gjort den senaste veckan. Så slutar det...

/Rob