Min käre mor har vid flera tillfällen frågat mig: "Robin, varför blir du så arg hela tiden?". För att undvika missförstånd som vanligtvis brukar dyka upp vid sådana här uttalanden så vill jag påpeka att jag verkligen inte är arg varje dag utan bara vissa dagar. Men å andra sidan så har jag hört att det inte är så bra att "gömma" sin ilska inom sig eftersom det kan fördärva ett och annat. Så om man ska se till dessa riktlinjerna så borde lite vardags-rage vara en bra kur mot att förhindra sjukdomar och framtida psykiska men? Alla har vi ju våra problem och brister och varför förlänga den listan? självklart finns det ju en väl utvald skara med medelålders kvinnor som har speciella kvällar där de sätter sig ner och pratar om sjukdomar de ådragit sig under den gångna veckan (lite som en sjuk bokklubb). Man pratar symptomer och jämför sina sjukdomslistor som längdmässigt hamnar i "kvitton från Ge-kås" kategorin. Jag vill inte bli en sådan hardcore hypokondriker som letar fel på mig själv varje dag bara för att jag inte tillät mig själv att bli arg när jag var yngre. It's NOT gonna happen!

Man brukar säga att det är det där Lilla extra som gör livet och vardagen så bra. Jag skulle vilja vända det påståendet och påvisa hur det ser ut ur mitt perspektiv: "Det är det lilla extra i vardagen som gör en förbannad". Tänk efter själv! Några enkla och vanligt förekommande vardagsöverdoser man kunde varit utan skulle till exempel kunna vara att över halva Sveriges befolkning har en grav oförmåga att kunna köra bil och blockerar dig i trafiken? Simpelt men otroligt frustrerande! Ett annat exempel fick jag känna på idag när jag var med mamma i affären och agerade kundvagnschaffis åt henne. Hur svårt kan det vara för en affär att underhålla en kundvagn? Givetvis skulle kundvagnen min mamma valde till mig ha ett trasigt jul som gjorde att hela ekipaget ville röra sig lite åt höger hela tiden! Blir man förbannad eller vad? Det finns ju hundratals vagnar att välja, så varför fick just jag den trasiga? PÅ EN FREDAG!?

Men det där lilla extra som surar ner hela vardagen kan ju även inbegripa att att du råkar trycka på tvålpumpen i badrummet lite för hårt så att en projektil av tvål träffar dig på tröjan. Eller upptäcker du kanske att toapappret är slut först efter det att du lagt ditt landmärke? Du kanske spiller ut din kopp med oboy i mikron, koppen som du hade för avsikt att värma och inte spilla! Är det riktigt tufft kan det varit den sista mjölken också! Jag hoppas alla förstår vad jag menar. Jag är ingen aggressiv person men när det där "lilla extra" gör sig påmint, knyts näven och hjärtat börjar pumpa fortare... #¤%/("[$!!

/Rob