Ska jag vara helt uppriktig så tror jag aldrig att jag kommer få ett riktigt svar på denna frågan, men jag tänker ändå göra ett försök. Detta inlägg grundar sig som vanligt på en händelse som utspelade sig under dagen. För att vara mer exakt så befinner jag mig i bilen på väg till affären med radion riktad mot P3 och Cirkus Kiev. Mellan sketcherna spelar man som vanligt musik vilket inte är så konstigt eftersom det är radio. Under de fåtal minuter som jag befinner mig vid radion så hinner en låt spelas och det är ingen mindre än Forever Young (original av Alphaville)... Trodde jag! Det var en cover, vilket jag anade redan då jag hörde sångarens röst. De första 40 sekunderna lät bra med tanke på att det var en nästan identisk kopia av originalet, men sen kommer en total överraskning... Forever Young har blivit våldtagen av (som min mormor skulle uttryckt det) "negerdunk".

Jag har ingenting emot en hederlig cover som bibehåller originalets värdighet eftersom det oftast är så att en cover är sämre än originalet. Men vad jag däremot har något emot är när dom ska ta gamla, framför allt bra, låtar och försöka göra någon populär RnB cover på genom att lägga till ett rytmiskt bas-slammer som sällan överstiger 20hz och en kompletterande lobotomerad ap-sång. Det är bara RnB typer som kan totalförinta en låt till den milda grad att omvärlden kan gråta blod. Vad hände med originallåtarnas värdighet?

Givetvis kan alla misslyckas med att göra en cover på en hitlåt, men det är bara RnB och rap-versionerna som, mild uttryckt, lyckas förstöra de gamla hitlåtarna. Det blir nästan värre när man tänker på den relativt nykläckta generationen ungdomar som inte begriper att det de hör på radion bara är ännu en 80-tals cover som borde åkt genom dokumentförstöraren under idéstadiet. De unga tonåringarna tar för givet att låtarna de hör på radion är originallåtar! Vilket bara i sig är sorgligt! Man kan ju undra vad som ligger till grund för att artister som Jay Z, Sean Kingston och Black Eyed Piss ska göra dessa bedrövliga covers. Min teori är att det helt enkelt inte finns någon som helst kreativitet eller kunskap bakom musicerandet för att dessa artister ska kunna göra egna låtar. Kanske är man bara ute efter pengar? Vilket motiv som än ligger bakom dessa handlingar av ren idioti kommer troligtvis aldrig rättfärdiga deras fruktansvärda hantverk.

Ta till exempel Sean Kingstons (stulna) låt "Me Love" som från början heter D'yer Mak'er och är en låt som självaste hårdrocks gudarna Led Zeppelin ligger bakom. Att bli plagierad av en 15 årig fet pojkspoling utan kulor skulle jag betrakta som att spotta gud i ansiktet! Jag slår vad om att Sean åker runt med sin rosa moped i Miami tillsammans med sina 8 åriga bitches och gottar sig i sin berömmelse. Men jag tror inte han sover värst gott på natten! Det borde han inte göra i alla fall!

Sen har vi ju den framgångsrike Jay Z som masserade sina läppar med en uranstav när han var liten, den riktiga tjuven i dramat. Det är Jay som ligger bakom det tidigare nämnda Alphaville plagiatet. Jag hade faktiskt högre tankar om Lille Z men nu är dom bort med vinden tillsammans med Blac Eyed Peas hissversion av Dick Dales "Misirlou" som från början är en riktig badass låt! Dessa låtar behöver inte malas ner i RnB köttkvarnen... Snälla låt dom vara!

Min fråga var alltså: Varför vill man förstöra låtar på detta viset?!

/Rob

PS: Jag är inte arg, jag är bara besviken...