Jag minns när man var liten och frågade sina kompisar "vad vill du bli när du blir stor?". Man längtade efter att få växa upp, ta körkort, skaffa ett jobb och se hur sina drömmar skulle gå i uppfyllelse… Tänk att få bli vuxen och göra alla vuxengrejer! I ett barns ögon är allt guld och gröna ängar. Det är först om man funderar på saken som man kan måla upp en bild på hur livet kommer se ut.

Du kommer gå ut skolan och skaffa dig ett jobb som du inte tycker om. Efter en tid flyttar du hemifrån och är tvungen att klara dig på egen hand, vilket betyder att du måste behålla ditt skitjobb du har eftersom jobb inte växer på träd. Ditt liv består nu till största delen av arbete och sömn. Eftersom du nu är vuxen måste du bete dig som en vuxen. Du ska alltså uppföra dig anständigt, hålla koll på reklambladen som kommer med posten så du eventuellt kan spara 2 kr när du köper kött eftersom du har dåligt betalt på ditt skitjobb. Du ska vara ekonomisk, hålla dig borta ifrån tecknade program på TV (så länge du inte har barn).

Tänk dig själv hur det var när du var liten. Du hade det skönt i skolan och hade en massa lov. Du var oberoende av pengar. Somrarna var varma och vintrarna var kalla. Du kunde vara ute och leka i skogen hela dagarna eller sitta inne och spela om det regnade. Och det var alltid roligt att leka! Du var allrid glad, varenda dag. Du hade inga bekymmer alls och allt var helt perfekt.

Resultat: Ditt liv är grundat på drömmar och du har formats till en människa du egentligen aldrig ville bli…

Jag vill aldrig växa upp… och om jag blir tvungen gör jag det på mitt eget sätt

/Rob