Då var det dags igen... De fyra kommande dagarna är utan tvekan de värsta dagarna på året då jag tvingas att genomlida den största ångest och ånger man kan uppleva. För när man är biljettlös på Sweden Rock Festival så finns det inget att hurra för utan allt är färglöst och tråkigt. När Sveriges största festival går av stapeln så inser man hur idiotiskt dum man har varit som har struntat i att köpa biljett. För även om det inte är den bästa line-up som serveras så är det själva känslan som är grejen. Det är egendomligt att man inte fattar det efter alla år? Ännu en gång tvingas jag hata mig själv och bli överöst med bitterhet, som jag förvisso förtjänar... För än en gång är jag trångsynt och saknar alla tecken på eftertänksamhet. Jag hoppas något så innerligt att detta blir sista gången! Endast till den enkla anledningen att det tär på en inbiten hårdrockare att gå miste om detta nirvana av örongodis som står dukat framför näsan på en. HUR KAN JAG VARA SÅ TRÖG?!?! Vilket piss!

Jag lovar, nästa år ska jag banne mig dit om det så är det sista jag gör... SKIT

PS: Seriöst... jag vill gråta...

/rOB